DeScott Evans
born David Scott Evans (March 28, 1847-July 4, 1898) was an American artist who worked in Indiana, Ohio and New York. He was known for portraits, still lifes, landscapes and other genres.
Born in Boston, Indiana to David S. and Nancy A. (Davenport) Evans. His father was a physician. Evans changed his signature to D. Scott Evans and later to De Scott Evans. He also signed paintings with the names David Scott, S. S. David, and Stanley S. David. He attended Miami University's preparatory school in the 1860s, studying with professor Adrian Beaugureau at Miami and later in Cincinnati. Evans married Alice Josephine Burk in 1872. They had two biological daughters, Mabel and Nancy, and an adopted daughter, Laura.
In 1873, he became head of the art department at Mount Union College and after several terms there, he moved to Cleveland to teach and to paint. From Cleveland, he moved to New York. He died along with 500 other passengers and crew, including his three daughters when the French steamer La Bourgogne was rammed by a sailing ship in July 1898. His wife was not on board and later remarried.
Though he died at sea, there is a cenotaph for Evans and his daughters in the Oxford Cemetery in Oxford, Ohio.
Related Paintings of DeScott Evans :. | Arranging Pink Roses | Woman Playing a Mandolin | The Connoisseur | De Scott Evans: Hanging Apples | Woman Playing a Mandolin | Related Artists: Charles-Francois de la Croix1700-1782
Romanticism
French
Francesco FracanzanoItalian ,
b. Monopoli 1612-d.1656 Naples
Naples.Brother of Cesare Francanzano. He moved to Naples in 1622 with Cesare and like him entered Ribera's workshop. In 1632 he married Salvator Rosa's sister Giovanna. His early style remains obscure. Bologna (1958) attributed a group of paintings to him that show half-length figures against a predominantly dark background, painted in deep colours with loaded brushstrokes. These pictures, among them two versions of the Prodigal Son. antoine pesneAntoine Pesne, född 23 maj 1683 i Paris, Frankrike, död 5 augusti 1757 i Berlin, Preussen, var en fransk målare under rokokon.
Pesne gick i lära hos sin far, målaren Thomas Pesne, samt hos Charles de la Fosse i Paris. Under åren 1705?C1710 företog han en resa i Italien och vistades huvudsakligen i Venedig, där han anslöt sig till Andrea Celesti, vars måleri tydligt påverkade Pesnes tidiga verk.
1710 kallades han av kung Fredrik I av Preussen till Berlin som hovmålare. Därefter företog han under de följande åren kortare resor till hoven i Dessau (1715), Dresden (1718), London (1723) och Paris (1724). 1733 utnämndes Pesne till ledare för konstakademin i Berlin. Han anses vara en viktig förmedlare av den franska konsten till Brandenburg-Preussen. Pesne var i huvudsak verksam som porträttmålare, men han utförde även talrika vägg- och takmålningar för Fredrik den store i de kungliga slotten.
Ett av Pesnes mest berömda konstverk är Dansösen Barbara Campanini (cirka 1745). Detta porträtt med sin lätta och schvungfulla formgivning, det spontana penseldraget och de ljusa, pastelliknande färgerna är karakteristiskt för Pesnes arbeten och för rokokon i allmänhet. På ett virtuost sätt framställer Pesne den med tygblommor dekorerade sidenklänningen. Fredrik den store uppskattade sin hovmålares berömda plein-air-porträtt och lät hänga det på en framträdande plats i sitt arbetsrum i slottet i Berlin.
|
|
|